Arbetsgivaravgift är en avgift som arbetsgivaren betalar till staten för varje anställd, ovanpå bruttolönen. 2026 är den 31,42 procent för den som är född 1959 eller senare. Den dras inte från lönen, men den måste rymmas i det arbetet får kosta.
Avgiften finansierar socialförsäkringarna. Den största delen är ålderspensionsavgiften på 10,21 procent, som går till din allmänna pension. Resten går bland annat till sjukförsäkring, föräldraförsäkring och arbetsmarknadsavgift, och en del är en allmän löneavgift utan koppling till en särskild förmån.
Hur mycket arbetsgivaravgiften är
Procentsatsen beror på vilket år du är född. Skatteverkets satser för 2026:
| Född | Arbetsgivaravgift |
|---|---|
| 1959 eller senare | 31,42 % |
| 2003–2007 | 20,81 % på lön upp till 25 000 kr i månaden, 31,42 % på resten |
| 1938–1958 | 10,21 % |
| 1937 eller tidigare | 0 % |
Den sänkta avgiften för unga gäller lön som betalas ut från den 1 april 2026. För den som är född 1938–1958 återstår bara ålderspensionsavgiften, så lönen fortsätter att bygga pension.
Vad den ger dig
Eftersom avgiften betalas på lönen räknas inkomsten som pensionsgrundande, och den följer med i underlaget för sjukpenning och föräldrapenning. Det är en av skillnaderna mot att ta emot pengar utan att någon betalar avgifter på dem.
Vem som betalar när du är egenanställd
När du är egenanställd är egenanställningsföretaget din arbetsgivare och betalar arbetsgivaravgiften till Skatteverket. Pengarna kommer ändå från fakturan: avgiften räknas in innan bruttolönen bestäms, vilket gör att en faktura på 10 000 kronor utan moms ger en bruttolön på ungefär 7 500 kronor.
Den som driver eget företag betalar i stället egenavgifter, som 2026 är 28,97 procent för den som är född 1959 eller senare. De ger samma slags trygghet men räknas på företagets överskott.

